En promenad på kalkberget...

...efter att vi varit vid Taxinge slott.

En dröm gick i uppfyllelse !?!

Efter att jag varit med Telge Fotoklubb vid Taxinge, var jag lite rastlös och sugen på att komma ut i naturen igen så jag drog iväg en sväng till Kalkberget...

 

Slingan som leder över Kalkberget, fram till gruvhålet är väl uppmärkt.

 

Stenar med en röd markering finns längs hela stigen.

Vägen uppför Kalkberget är ganska brant, så man får ta det lite försiktigt. Väl däruppe så kan man njuta av en mycket vacker utsikt. Är man lite tyst och håller utkik så kan man, nedanför berget mot skogen på åkrarna, ibland få se rådjur, hjort eller älg. De har ett mycket bra naturligt kamouflage.




Naturligt kamouflage av hög klass.

På flera ställen finns det fina platåer varifrån man kan njuta av en fin ursikt över åkrar och skog samt mycket idylliskt placerade gårdar. Vackert ställe att bo på.




Vackert läge nedanför Kalkberget på andra sidan åkrarna.

Längst ut mot vattnet liggen ett vitt hus lite för sig självt... mycket vackert.

Blåspporna verkar trivas fint på det kalkhaltiga berget. De har en mörk fin blå färg. Kanske har kalkhalten något att göra med den mättade färgen ?!

De vackra blåsipporna pryder Kalkberget i nästan hela sin längd.

 

 En del prylar kan man bara inte låta bli att plåta. Som den här stolpen.

Jag vet i tusan vad det är med den, men den drog till sig uppmärksamheten

på något underligt vis... har väl blivit en riktig fotonöörd som avbildar allt i sin väg.

Varför den är med... inte vet jag... en cool pryl som passade bra på bild.
Är man en fotonöörd så är man.

 

 Från bergets utkiksplats kan man se olika typer av båtar av olika storlekar som passerar i olika farter i olika riktningar.

 

 

Utsikt från Kalkbergets topp, där Du kan se båtar glida fram i kvällsljuset...

...som ibland kan få lite mer vind än de väntat sig...ops!

Mindre segelfartyg...

 

...Fraktfartyg...

Det är inte så många drömmar som går i uppfyllelse kan jag tycka, men den här dagen var det en som gjorde det i alla fall... Jag har länge velat fotografera örn, i alla fall uppleva örn på lite närmare håll än bara en prick eller siluett långt bort.



Rätt som det är så seglar den in över utkiksplatsen...

Den här dagen satt jag på utkiksplatsen och tittade ut över fjärden på båtar som passerade. Det finns även en hel del fåglar i viken neranför utmot den lustigt formade ön.




...och jag får chansen att se den på lite närmare håll än vanligt.

Plötsligt så kom något mycket större in i mitt blickfång än de skränande måsarna som flög förbi ibland utgjorde. Det var en Örn ! Shit ! Gissa om det blev fart på att rigga upp stativet och slänga på långgluggen med konverter. Det går ju inte särskilt mycket snabbare om man strezzar, men det gick liksom inte att låta bli vid det här tillfället.




De fina vingpennorna är en vacker och viktig del av den stora rovfågelns grymma look.

Den stora fågeln cirklade en bit bort från mig. Jag tog några bilder på måfå. Plötsligt tar den ut en av svängarna ordentligt och gör en lång lov åt mitt håll... kameran smattrar på. Det är en fröjd för ögat att se hur den imponerande fågeln manövrerar utan något som helst onödiga vingslag.




När den sveper närmare över stället där jag sitter reser sig
nackhåren på mig i rena förtjusningen.

Den följer därefter de termiska uppåtvindarna och jag står och ser hur den i cirklar försvinner högt upp i skyn. På några sekunder ser jag inte mer än jag brukar göra av dem, en liten siluett högt upp i skyn. Den fortsatte därefter sin glidflygning söderut... och jag plockade ihop mina grejor och gick léende tillbaka mot bilen...